DNA ritar vår framtidskarta
Det blir allt vanligare att undersöka familjens genetiska bagage för att kunna förutspå framtiden. En del skickar in sitt DNA till ett företag för att hitta sitt ursprung. DNA-testning avslöjar inte bara om du är franskättling utan kan också visa om det finns en risk för vissa sjukdomar. Allt från risk för cancer till Parkinsons kan dyka upp i testresultaten.
Eftersom det finns många myter kring manligt håravfall är det svårt att veta hur det blir i framtiden. Är du en av dem som tappar allt sitt hår i 50-årsåldern? Enligt forskningen kommer så många som 33 % av alla män ha drabbats av manligt håravfall efter 45 års ålder.
Håravfall är inte farligt, men upplevs oftast som psykiskt påfrestande. Självförtroendet får sig en knäck och sociala aktiviteter kan kännas jobbiga. Därför är det inte så konstigt att många vill ta tag i problemet.
Är androgen alopeci ärftligt?
Androgen alopeci är ett annat namn för manligt håravfall. Det är en långsam process där håret gradvis blir tunnare på skalpen och vikarna blir allt djupare. Denna typ av håravfall är ärftlig, och därför ligger det en sanning i att tunnhårighet sitter i generna. I The Journals of Gerontology understryker forskare att ärftligheten är 79 %.
Mycket talar för att skallighetsgenen sitter på X-kromosomen. Män och kvinnor har olika uppsättningar kromosomer. Mannen har XY-kromosomer och kvinnan har två X-kromosomer. Mannen får alltså en (1) X-kromosom från mamman och därför är det troligt att håravfall-genen överförs via henne.
Eftersom kvinnor har en dubbel uppsättning X-kromosomer måste DNA:t finnas i båda två för att ärftligheten ska få fullt genomslag hos kvinnor. I mannens fall behövs bara ett X i varianten XY, och därför ökar risken för en viss genetisk variant. Det gäller även vid andra genetiska sjukdomar.
Även om det finns en så kallad skallighetsgen på mammans sida behöver det inte innebära att det är hennes släkt som påverkar utfallet. I en vetenskaplig artikel om androgen alopeci dras slutsatsen att en tunnhårig man ofta har en tunnhårig far.
Trots att det finns mycket som tyder på att mammans genetik påverkar, är studierna relativt nya och nya slutsatser görs löpande. I en del studier fann man till och med skallighetsgenen på Y-kromosomen. Håravfall uppstår av en kombination av olika faktorer, vilket gör det svårt att analysera.
Även om manligt håravfall är ärftligt finns det andra faktorer som kan påverka. Alla DNA-test är inte heller tillförlitliga, och därför kan du också överväga följande om du börjar tappa mycket hår:
- Stress kan orsaka telogen effluvium som är ett generellt hårtapp på hela skalpen.
- Sjukdomar kan orsaka håravfall, exempelvis lupus, hjärtbesvär och andra autoimmuna besvär.
- Olika mediciner kan göra att håret faller av snabbare.
- Inflammation i hårbotten riskerar att orsaka tunnhårighet.
- Näringsbrist, exempelvis järnbrist, kan leda till håravfall.
Går det att stoppa ärftligt håravfall?
Det går inte att ändra något i den genetiska uppsättningen för att stoppa manligt håravfall. Om du märker att håret börjar bli tunnare uppe på hjässan kan du försöka bromsa processen så att det inte blir värre.
Håravfall orsakas av DHT, ett hormon som samspelar med manligt testosteron och påverkar hårsäckarna negativt. Hårtillväxten klingar av gradvis.
Om du vill försöka förhindra manligt håravfall kan du testa behandlingar, som minskar bildandet av DHT och gör att hårets tillväxtfas inte rubbas. Det går också att behandla hårbotten lokalt
Även om det kan tyckas långsökt kan du skydda dina hårsäckar genom att ta hand om resten av kroppen. Försök därför att få i dig näringsrik mat och stressa mindre. En god nattsömn och regelbunden återhämtning gör också att du mår bättre. Om du testat olika alternativ och känner att inget hjälper finns även andra metoder som laser och hårtransplantation.
Vi föds alla med en förutbestämd genuppsättning men behöver inte vara slavar under vår genetik. Det gäller oavsett om du har en familjehistoria av hjärtproblem eller kala hjässor i släkten.
